Gävle i går

Efter att jag slumrat till över lunchen vaknade jag av att det bankade på dörren. Utanför stod en arbetsklädd man och en stor slamsugarbil. Jag behövde flytta på Pärlan så han kunde komma in på gården och tömma vårt avlopp (inte ett så najsigt jobb - mest bajsigt om du frågar mig). Jag drog på mig jeansen och klev ut. Småsnackade en stund med den supertrevliga gybben, det visade sig att han och frun (som är byns frisör) bor bara några kilometer härifrån på en gård vi åker förbi dagligen här ute på landet. Extra kul var det att vi kom in och prata om djur och att han hade grisar, grisar som jag länge tänkt att jag ska fota. Han erbjöd mig att titta förbi “de är väldigt snälla så du kan klappa dem också”. Tack tack sa jag :-)

Sedan åkte jag mot Gävle. Det var mer spännande och mer actionfyllt än vilken dag som helst i Stockholm. Inne på Gallerian Nian möttes jag plötsligt av en springande yngling med byxorna i knävecken och gråa kalsonger med guppande skinkor, plötsligt föll han, troligtvis eftersom att den bredaxlade vakten som sprang efter honom kastade sig över honom. Jag lämnade dramat och gick vidare till Clas Ohlson för att köpa mig en laddare till kameran. Där en man med tydlig alkoholpåverkan bråkade med personalen då han inte ansåg att det fanns någon som kunde hjälpa honom välja hörlurar. Efter att jag kom ut på gatan kom det farande en galning på cykel klädd i svart med en stor tunna klädd i sopsäck och med stora plakat vrålandes om att jordens undergång var nära. Ni förstår ju att jag var rätt skakig efter alla dessa upplevelser i småstaden…

Efter en sväng in på Myrornas (inget fynd för mig där dock) frågade jag personalen var det fanns något trevligt fik i närheten, som inte är en stor kaffekedja som tex Waynes (som ligger på rad i Gävle centrum). Fick tipset om Lido och gick dit och satte mig med datorn och rev av skoluppgift nummer två av tre som ska göras den här veckan. Pretty good av mig att ha gjort så mycket redan :-). I dag ska jag ägna mig åt veckans sista uppgift, som troligtvis blir lite klurigare, men så snart den är klar kan jag slappna av och fira helg. Lite skön välförtjänt ledighet.

Jaha. Så vad har skorna på bilden där uppe med det här inlägget att göra? Jo de överföll mig och bönade och bad om att få följa med hem. Efter att de sänkt sig till 70% av ordinarie pris föll jag till föga. Jag menar, ett par röd-oranga skor passar väl hur bra som helst nu till hösten. Eller hur älskling?

Sopptips

Om du tror att du kommer vara sugen på hemlagad soppa och befinner dig i Vasastan för 31 december. Då kanske det här lilla tipset kan vara något för dig.

Jag har blivit kontaktad av ett företag som heter Gruppi. Det går ut på att erbjuda förmånliga priser på olika saker, händelser eller god mat. Allt som behövs är att ett visst antal personer går ihop och köper den nedsatta varan tillsammans. Det kommer olika tips hela tiden, och i dag så är tipset alltså att köpa sig soppa (eller något annat på den aktuella restaurangen) för 35 kronor istället för ordinarie pris 65 kronor. Med andra ord. Man får nästan 50% rabatt om tillräckligt många nappar (vilket 58 personer redan har gjort, så minimigränsen för att det ska bli av är redan uppnådd).

Så om du känner dig sugen på soppa i Vasastan (Sveavägen), på restaurang GOODie så klickar du dig enkelt in HÄR och läser mer om erbjudandet. Självklart kan man köpa sig så många checkar man vill :-)

En annan bra sak som jag gillar är att GOODie skänker 1 % av försäljningen till mikro-entreprenörskap i utvecklingsländer via inEmpathy.

Soppsopp!

Mot Gävle

Vaknade redan vid sju i morse. Tog mig ut på en 3-kilometersrunda och luftade lungorna. Ganska jobbigt i uppförsbackarna med tanke på förkylningen men jag slog bara av på takten och fortsatte framåt. Hade tänkt göra lite styrkeövningar också (armhävningar, situps mm) men bestämde mig för att inte gå ut för hårt. Det är trots allt bara någon dag sedan jag hade feber.

I natt vaknade jag vid tretiden och hade svårt att sova. Tänkte på min första skrivuppgift, att skriva om ett barndomsminne. Vilket skulle jag välja? Tankarna for runt i huvudet. När min hjärna väl valt vilket tillfälle jag ville skriva om. Och jag började formulera mig, insåg jag snart att det inte handlade om ett tillfälle, utan om flera ihopkokta tillfällen. Resan framåt kantades av tankar på skrubbade knän, små ponnyhästar och mormors varma famn. Och slutade med barndomsminnet som jag döpte till Yngelräddaren. Om någon tycker att det är kul att läsa mitt barndomsminne kan jag lägga upp det i bloggen, annars låter jag bli, vill inte tråka ut er i onödan.

Efter morgonpromenaden åt jag frukost och slog mig sedan ner vid köksbordet med en kopp kaffe och skrev ihop min historia om Yngelräddaren. Nu är klockan strax efter tio på torsdagsmorgonen och jag funderar på att åka till Gävle. Glömde ta med laddaren till kameran, och batteriet är heldött. Utöver att det är sjukt fint här nu på höstkanten med daggvåta äpplen i träden, skiftande färger på björkarna och annat fint att föreviga så behöver jag kameran på lördag när vi åker till Skepparholmen på lite härlig lyxweekend. Vill ju kunna bjuda på bilder därifrån, och även på Lyxkantens blogg så klart. Om jag inte fixar en laddare så hinner inte batteriet ladda sig då jag åker direkt härifrån till Skepparholmen med ett snabbt klädstopp hemma. Så jag får nog inse att det blir en tur till Gävle, trots att jag inte tänkt åka någonstans alls de här dagarna. Men måste man så måste man.

Vad gör du i dag?

Studierna

Gasen i botten (eller inte helt i botten kanske, för då hade vi åkt i 260 knyck) med Pärlan till landet efter jobbet i dag. Efter Uppsala försvann de tunga molnen och plötsligt var där en höstig isande ljusblå himmel med mjuka solstrålar. Att köra fort fort på raka breda vägar är ljuvligt. Kanske en av de sista soliga dagarna man kan köra så innan det blir frostig halka och Maggan plockas fram och Pärlan ställs av. Nåväl. Härligt till tusen var det i alla fall.

Jag ska vara här på landet ensam till på lördag då jag far hemåt för att träffa familjen igen. Flera dagar med min dator och skrivande. Och läsande. Kurserna har börjat på allvar nu och första föreläsningen är i morgon. Det känns helt fantastiskt att det är i gång. Jag är så taggad att bita tag i de första skrivuppgifterna som vi har fått, bland annat att skriva om ett barndomsminne. Spännande. Att rota bland glömda och gömda minnen :-)

Hyllningsfilm

Har testat att göra en liten film på sötaste lilla systerdottern utanför Uppsala. Njut av mina knappa kunskaper i att klippa och klistra och ljudlägga HÄR.

Varning för STORT gullegull :-)