Nespresso

Tre svanar flög över mig i morse när jag tog min morgonpromenad före frukost (strax efter sju). Var inte det lite konstigt? Tre? Jag trodde att de bara höll ihop i par? Men men, jag är inte fågelskådare eller expert så vad vet väl jag. Promenaden var skön, och för första gången sedan jag opererades så gick jag så raskt att jag lyckades bli svettig. Eller så blev jag svettig för att jag inte är helt kry än, mycket bättre är jag, men snoret rinner och jag har Kalle Anka röst fortfarande. Men det är ändå helt ok. Och med lite förkylning så finns det ingen bättre motionsform än just promenader. Nästan en timme var jag ute och knatade och på vägen hem passade jag på att slinka in på bageriet och köpa nybakat frukostbröd.

Väl hemma krängde jag av mig alla kläderna, inklusive gördel och strumpor och slängde mig ner i sängen och blev värmd av Marias sovvarma kropp. Hon omslöt mig som en sovsäck och masserade liv i mina iskalla blodådror och vi småpratade en stund, sådär som man bara har tid att göra en lördagsmorgon utan massa måsten. Sedan tyckte jag att det var dags för frukost och Maria var inte sen att haka på till köket. Där står nämligen hennes nyförvärv. Hennes nya kärlek (ja jag har visst konkurrens). En Nespressobryggare i färgen cyberblå som hon bestämde sig för att köpa igår. Den här typen av espressobryggare är den perfekta varianten för den stressade och late stadsbon. Det kan liksom inte bli enklare – och snyggare förpackat än så här. Till själva bryggaren hade hon köpt en låda med kapslar med blandade espressosmaker samt fem rör med extra shots. Det är inte så jätteofta som Maria köper något åt sig själv, så det är kul att glädjas med hennes barnsliga glädje över denna nya pryl. Hon skummar nu runt på nätet för att läsa mer om sin nya vän, hon står och läser om alla olika smaker och väljer ytterst noggrant innan hon stoppar en ampull i bryggaren och trycker på knappen. Hon är så söt :-)

Kommentera gärna!