Söndagsrapport

Dagen började som vanligt med en promenad före allt annat. 45 raska minuter i småfrostigt norduppland är inte en helt fel start på dagen. Tillbaka i ”stugan” packade vi ihop våra saker, bäddade, stängde av värmen (vi anser att vintern är slut nu) och for till Uppsala där syrran med man väntade på att bjuda på brunch. Ett helt fantastiskt bord sprängfyllt med godsaker som jouce, rostbröd, pålägg, fruktsallad, amerikanska pannkakor, kaffe osv fyllde våra magar som var ganska hungriga vid det här laget. Efter frukosten så bjöd jag turturduvorna på en åktur genom Uppsala. Överallt satt folk och fikade eller lapade sol. Inte en ledig plats utefter Fyrisån fanns att finna. Mums för själen med vårtecken!

Efter Uppsalatrippen åkte vi till en alternativ bröllopsmässa på Streetmarknaden på Söder. Det var väl inte någon jättehöjdare, men vi sprang på några bekanta, gled runt och kikade på lite olika saker. Roligast var nog den Vintagebutik för bröllopskläder som fanns där. En superfin klänning hittade jag – köpte inte såklart. Men den gav en vink mot vad jag önskar ha när jag gifter mig. Det får bli en överraskning den dagen så jag säger inte mer om den nu. Mer än att jag kommer INTE att gifta mig i något som finns i varje butik – och varför skulle jag det? Det är ju inte riktigt min grej att vara ”som alla andra” :-)

Efter mässan gled vi vidare genom stan med cabben nere, lyssnade på musik och gasade sedan mot Marias föräldrar. Vi tänkte ta med dem till ett fik i Saltsjöbaden. Väl där så fanns det inga lediga bord ute och vi åkte vidare, till Kringelgården i Saltis, men där var det så urplockat i sortimentet att vi bestämde oss för att åka tillbaka till Marias barndomshem och äntra deras veranda. Där dracks det kaffe och åts chokladkaka, åts lite lunch/middag och sedan åkte vi hemåt igen. Nöjda, mätta och glada (och lite smårosa av allt solande). Väl hemma så kom killen förbi som skulle kolla på Toyotan. Allt gick bra och jag sålde den till honom. Han prutade 3000 spänn och det var väl helt ok tycker jag :-). Han har gett handpenning och ska hämta bilen i mitten av veckan. Perfekt för oss eftersom att vi måste åka och hämta vinterdäcken som finns på däckfirman förvarade samt lämna de nya vinterdäcken till Chryslern (bra att vi kan göra det jobbet medans vi har kombin eftersom att lastutrymmet inte liksom fixar fyra däck i cabben).

Bilen går som ett flygplan, vågar inte ens berätta hur fort jag körde på motorvägen (var ju tvungen att testa) eftersom att mamma läser bloggen. Den ligger så tungt och fint på vägen och man märker knappt hur fort det går, förrens man närmar sig en annan bil, eller behöver bromsa av någon anledning. Det är väldigt lätt att bli fartblind. Farligt farligt. Så fort man testar gasfoten så reagerar de 203 hästarna med att galoppera iväg och man sitter som ett smäck i stolsryggen :-). Härligt! Har kört en hel del nercabbat idag. Och solat mig i glansen av den guldiga lacken och solens strålar som gjort sitt för att humör ska vara på topp. Jag är så himla glad för den här bilen. Det är verkligen en dröm som gått i uppfyllelse!

Kommentera gärna!