Cykelvinnare

Känner sig som en riktig motionsvinnare idag. Har nämligen cyklat till jobbet första gången efter operationen, ja det är nog första gången det här året till och med. Mina cykelmuskler vara mycket långt borta och jag tog mig till jobbet på 54 minuer (i höstas toppade jag med att ta mig till jobbet på 41 minuter – men då gick det jäkligt fort kan jag lova – 43-45 minuter är min ”vanliga” tid). Det är ju ändå nästan två mils trampande (1,7-1,8 mil). När jag var vid Slussen stannade jag och lättade lite på skosnörena som strypte all blodtillförsel till tårna och funderade på om jag skulle cykla till Kungsträdgården och ta tunnelbanan sista sträckan eller om jag skulle orka hela vägen. Och som den sega kämpare jag är så bestämde jag mig för att fortsätta. Så det fick bli hela sträckan, trots att rumpan började kännas och benen var lovligt trötta.

Gissa om jag blev omcyklad av typ 100 snabbåkare under färdens gång. Svaret är Ja, såklart. Men snart är jag där och svischar om jag också :-). Tog mig förbi ett par vinglande bruttor inne i stan i alla fall, hehe. Vid S:t Eriksplan så sprang helt plötsligt Eva Dahlgren över cykelbanan precis framför mig, och jag skådade en Chrysler Sebring (fast svart och dammig=inte lika snygg som min ;-)) utefter vägen. Så lite ögongodis blev det allt :-).

När jag väl kom till jobbet så plingade mobilen till och jag fick följande Sms ”Såg dig vid Slussen. Är väldigt stolt över dig om du inte visste det. Jag älskar dig”. Gissa om hela cykelturen var värd sitt pris. Jag älskar små gulliga sms, så Maria här kommer mitt svar till dig ”Jag ÄLSKAR dig också, så det så!”

Kommentera gärna!