Kapitel 2. Förberedelser hos frissan

När vi vaknade på Dagen D den 6:e juni efter en god natts sömn (ja det är sant, vi sov som små söta grisar) så låg vi och finslipade klart våra löften (kommer senare). Det var i princip klara sedan innan, i alla fall i våra huvuden, men med några små justeringar så blev de perfekta och väldigt personliga. Så som det ska vara när man lovar något. På riktigt.

Sedan bar det av till frissan Linda i Tierp på salong Studio Tre. Linda är frissan som fixade syrrans hår när hon gifte sig och är dessutom så gott som släkt. Av det ingifta slaget (min mammas mans systers sons sambo).

På plats fanns även vår Makeupartist Jessica som vi flygit in från New York, nej förlåt, lät ta tåget från Stockholm. Vi var ju många som skulle fixas och båda tjejerna fick fullt upp med att börja med Gisela (vår mingelfotograf och mycket härliga vän) och Marie (Marias tärna och barndomskamrat). För att sedan fortsätta med mig och Maria och slutligen avsluta med Sandra (min söta syster och tärna) och Anna (kär vän, min tärna och Granne). Det kändes skönt att få bjuda till med något riktigt roligt och tjejigt till bruttorna som ställt upp så mycket både före och under själva bröllopet. Men mer om det senare…

Den här fina nagellackstorkaren köpte jag i New York senast. Premiäranvändning den 6:e juni. Tjejerna jublade över hur crazy jag/den är. Och jag blev påmind om hur det gick till när jag köpte den:

- Vad är det här? (jag)

- Det är en nagellackstork (butiksbiträdet)

- Ååååååååhhh så fin (jag)

- Ja det är en jättefin present till en LITEN tjej. Alla småtjejer älskar den där (biträdet)

- Ähum. Harkel. Den är till mig… jag ÄLSKAR den!

- Aha. Jasså. Ja. Den kanske passar dig också (med en hastig blick på min rosa outfit för dagen)

Linda fixar finaste blivande frun Maria

Jessica lägger lite diskret makeup, hårblomman är på plats och håret ligger där det ska

Detta är en bild som man troligen inte kommer se särskilt ofta. Maria målar NAGLARNA. Once in a lifetime liksom.

Dagens första PLOPP (alkoholfri naturligtvis – klockan var ju förmiddag)

Kära Tärnan Anna fixas

När min faschinator kom på plats kom de första tårarna. De bara steg utan förvarning för att sedan trilla över kanten. Allt blev plötsligt så verkligt. Jag satt där med min tvåtusenkronorsgrej i håret som jag själv designat och låtit en smyckestillverkare göra åt mig i New York. För första gången på plats.

Min frisyr var för övrigt väldigt ”enkel” inget löshår eller tjafs utan bara mitt eget hår som drogs åt ena sidan och sattes upp som en liten punkfontän (om det nu går att förstå vad jag menar med ordet punkfontän – kanske finns det någon mer hårbild som kan läggas upp senare). Hårgrejjen sattes fast med hjälp av en kam som stacks ner i en liten inbakad fläta som inte syns bakom fjädrarna.

Sedan var det dags för makeup. Jessica jobbade på och jag fick en diskret men fin mejk.

Skål Anna! Så fin så fin.

Skål Marie. Så fin så fin.

Skål Sandra. Så fin så fin. Fast var är glaset hjärtat?

Dags för påklädning. Jag tappade klänningen utanför salongen på väg in. Men det syns ju inte…

Det är svårt att få på sig alla delar…

In med magen. Upp med bysten.

Varje liten detalj ska fixas och trixas. Här är det den rosa snörningen som får sig en omgång (det var vita band från början som jag bytte ut till rosa för att pigga upp klänningen)

Fina fina Gisela som har tagit alla bilder i detta inlägg. Och 2300 bilder till från festen, gästerna mm som kommer så småningom. Tack Gisela!

Kommentera gärna!