Härligt

Såååååå frustrerande att klicka på “sparaknappen” när man skrivit ett hyfsat långt och förhoppningsvis läsvärt blogginlägg. Så poff. Borta. Exakt det hände nyss. Och att återskapa det gamla inlägget går inte. Har inte ens mina egna formuleringar kvar i huvudet längre. När de väl printats ner så är de borta. Men jag har mina tre bilder som vägledning. Vi får se var det här landar…

Jag har tagit sonen med mig och lämnat storstan. Vi har åkt till landet på en liten skön helg tillsammans. Det var kallt att kliva in genom dörrarna, men välstädat och en trevlig lapp på köksbordet med söta juldekorationer till gjorde inte saken sämre. Förra helgen lånade Marias bror med vänner huset för en liten retreat. De verkar ha haft det mer än bra. Jag älskar ordet “härlig” och det är extra kul att de använder sig av det i sitt lilla tack.

Visst är ordet härligt härligt förresten? Vad har du för favoritord? Obs, detta är en liten avstickare från ordinarie inlägg. Men va tusan. Jag skriver ju det som jag tänker :-). Brukar bli bäst så!

Jag har friskförklarat mig i dag. Det enda som återstår av min sjukdom är en raspig och elak hosta långt nere från magtrakterna som för med sig ett färgat slem (förlåt för äcklet) och en till 99% igenproppad näsa. Men ingen feber. Och ingen huvudvärk och svindel. Men till jobbet har jag inte gått. Vill inte smitta ner söta rara gäster som kommer in. Då är det nästan bättre att butiken får vara fortsatt stängd i dag och i morgon också (eftersom att jag tagit ledigt i morgon). Ja butiken har ju varit stängd hela veckan på grund av sjukdom :-(. Men det är inget att göra åt. Tyvärr. Och den här ledigheten på landet behöver jag. Luften liksom pös ur mig den senaste veckan efter alla olika stressande turer hit och dit med lokaler och annat tjafs. På måndag räknar jag med att vara tillbaka på banan helt. På alla plan.

I morse ringde städerskan på dörren klockan åtta. Punktlig som vanligt. Jag som inte gillar att vara hemma när hon svabbar runt (vill inte vara i vägen liksom) pep iväg fortare än kvickt. Passade på att skjussa Robin till skolan (mycket bra ursäkt för att gå hemifrån) och uträttade sedan några små ärenden.

Sedan åkte jag en sväng till ridhuset där Emba och Victoria hade hoppträning i dag. Det var iskallt i det stora ridhuset, trots de stora vackra djurens arbetande kroppar. Så efter någon timme gav jag upp. Då hade känseln i tårna i mina varmfodrade goretexkängor försvunnit, trots att jag var väl påbyltad + att jag lindat in mig i Embas täcke. Men det var roligt att se vackraste Hjärtat kasta sig över hindren. Finast av alla var hon också. Så klart :-)

Sedan var det dags för lunch. Och äntligen fick jag döva mitt dåliga samvete för att jag inte firade Grannens födelsedag häromveckan när hon fyllde 23 (igen). Dövandet bestod av att jag bjöd henne på flådig lunch på Melanders. Där jag för övrigt åt den godaste kräftlasagne jag någonsin ätit. Och kanske eventuellt den fetaste också. Men det gör inget. Jag har lite att ta igen efter de senaste dagarnas frånvaro av intag. Vi skruttade också runt lite på Nacka Forum och jag köpte några små attrialjer jag ska julpimpa skyltfönstret med på måndag. Det blir nog vackert. Och i bästa fall lite queer. Hehe.

Men nu är det som sagt landet. Här har jag ätit en tallrik lättfil med skivad banan till middag. Och kikat på filmen Bruno tillsammans med sonen. Som för övrigt vred sig av skratt på golvet vid vissa av filmens sekvenser. Jag skrattade också. Men höll mig på soffan. Men att se sin onge så glad. Bara det gör att jag kan börja skratta av att bara tänka på det. Härligt var ordet. Vilket var ditt?