Magpirr

Pangbom så sitter den där. Som ett smäck. En varm pirrande känsla börjar gro i magen. Nästan som en lovestory. Jippi!

Jag har den sista tiden ägnat ganska mycket tankearbete kring vad jag vill göra, och därmed slängt den ena affärsidén efter den andra på soptippen. Ingenting är känts riktigt kul. Och om det inte är kul så är det inte värt att satsa på enligt mig.

OM jag ska hålla på med någon egen verksamhet så måste det vara något som känns helt rätt och som på något vis kan komplettera marknaden, och kanske i bästa fall täppa till ett hål någonstans. Och nu tror jag mig ha funnit ett sådant. Något som kan starta i liten skara (vid sidan av ett heltidsarbete) för att sedan eventuellt växa och förgrena sig på alla möjliga sätt. Det finns bara möjligheter, inga hinder just nu.

Kunde knappt vänta tills jag fick kontakt med Maria om detta. Berättade lite snabbt via Facebook för henne vad jag tänker mig och hade hoppats på ett rungande JA NU KÖR VI – men fick istället ”Joanna, den här gången tar vi det lugnt och gör saker i rätt ordning”, antar att hon tänker på butiken som blev ett inferno av snabba beslut och där jag i slutändan gick ur striden ganska slagen. Och fattig.

Självklart har hon rätt. Men när poletten trillar ner från ingenstans, och det känns helt klockrent då är det svårt att hejda sig.

Någon som vågar sig på en gissning vad min nya inriktning kommer gå åt för håll? Ledtråd; det är åt samma håll som tidigare men med en ”twist”.

Pusspusspuss från en pirrig och företagsam Joanna!

Kommentera gärna!