Klaustro
Ännu en dag som kommit och gått. Höjdpunkten var den kaloritäta lunchen med gulliga Gisela. Pratade av mig och fick supergod mat (men även kalorität som tusan som jag nyss förtäljde = pasta med kyckling och chevre och honung med valnötter. Himmelskt gott!)
Jag är förresten tillbaka i stan igen. Åkte hem från landet i går vid lunchtid. Gjorde ett snabbt stopp på en loppis utefter vägen och inhandlade fina thekoppar för 20 kronor och två pastellfärgade bestick för en krona styck. Det är grejer det! sedan sladdade jag hemåt på hala vägar strax under hastighetsbegränsningen (ja jag är inte så dum att jag kör fööör fort när det är dåligt väglag – dessutom är det inte lika kul att köra Maggan ”busigt” som Pärlan).
När jag kom hem så lastade jag in mina pryttlar hemma och for sedan iväg för att titta på en eventuell lagerlokal och hälsade på Svärisarna. Vi får väl se hur det blir med lokalen. Men priset är lockande och yta är vad jag behöver. Det är inte kul att ha en hel butik hemma om man säger som så. Även om vi lyckats gömma undan det mesta så känns det trångt. Och jag hatar allt som är trångt. Får klaustrofobi (på riktigt) av allt som är trångt (även trångsynthet), jag kanske aldrig har berättat om min klaustro i bloggen? Nåja, den yttrar sig på alla möjliga sätt, allt från att jag inte åker hiss om det är fler än två personer som åker (blir för trångt), små hissar går jag inte ens in i. Jag hatar för små kläder, får panik om byxorna skär in eller jag känner mig begränsad i mina rörelser (kanske är därför jag älskar att gå i klänning?). Om tunnelbanan stannar i en tunnel så kan jag känna småpanik om inte tåget ganska snart går i gång. Jag har till och med klivit av en buss en gång för att den var för smutsig. Alltså rutorna var så smutsiga att jag kände mig instängd av LORT. Ja det är några av mina små klaustrofobiticks. Kul va? Jag antar att jag inte är ensam…?
Kommentera gärna!
Publicerat: 2010-03-04 |
Författare: Joanna Hagströms |
Kommentarer: 21 
Fina thekoppar : )jag har likadana i köksskåpet och för mig är dom minnen av mormor och morfar.Lycka till med lagerlokat och nya idéer.
Fina koppar, jag tror jag har några liknande som jag köpte på en loppis förr förra sommaren. De står fortfarande ouppackade i en påse på landet.
Tyvärr är jag ju inte där så ofta.
Kanske i sommar att jag kan komma dit och dricka lite varmt te ur mina fina koppar.
Åh, jag har letat efter såna koppar! Jag har en hel servis med tallrikar, assietter, djupa skålar & uppläggningsfat i den serien. Tog över den när farmor & farfar skulle slänga den för massa år sen & sen dess är det min vardagsservis. :-) Gillar den massor. Men har letat efter kopparna & inte hittat. Konstigt.
Joanna kanske vill sälja dem till dig Urcellen Ellen?
Eller så kanske Runninggirl vill sälja sina :-)
Kram!
Lycka till med lokslen.
Tror kanske du mår bäst av att vila ett tag men förstår dina drömmar.
Kramar
Förrensten hur går det med din bok??
Kramar
Ja, kanske det om jag nu ändå inte använder dem. Måste komma till landet och kolla att det var likadana bara först. Jag kan ju minnas fel.
Så det blir nån gång i sommar i så fall. :-)
Älskar den servisen! Har tallrikar, assietter och skålar :) Riktigt fina tycker jag!
Snygg servis!!!
Usch..jag håller med dig. Trånga kläder är hemska. Och trånga utrymmen får jag panik av att bara tänka på. Jag tror att det är grunden till att jag inte gillar att flyga.
*skrattar*
Jag förstår att ni vill ha kvar era fina koppar! ;-)
Jag får leta vidare!
Jag fattar inte riktigt, du skriver om ditt jättestora lager från butiken som du ska försöka göra dig av med på vintagemässan, och som ger dig klaustrofobi hemma. Sen skriver du att du förlorat massor av pengar på butiken, men samtidigt går du på loppis och antikmässa och köper ännu mer småprylar hela tiden.
Mia: Ja, Jag måste verkligen vara en hemsk människa som fortfarande har ett stort intresse ;-). Trots att jag borde sitta hemma och deppa…
/ Joanna
Håller med Mia!!!
Anonymous: Ja vad annars? Du har ju aldrig skrivit ett positivt ord i den här blogggen…
Var skrev jag att du är en hemsk människa? Jag läser här ofta, och vet att du inte alls är det. Du läste kanske mitt inlägg med fel ”glasögon” och tillskrev mig åsikter som jag inte har.
Jag undrar bara hur du kan njuta av att komma hem med ännu fler saker när du redan har så mycket loppisgrejor att ni knappt får plats i lägenheten. Klart att man får ha ett intresse, men för mig så stjäl prylar energi, så jag skulle bara må dåligt av att hålla på och så där.
I övrigt var kopparna snygga, mina föräldrar hade såna när jag var liten.
Mia: Du kanske inte såg min ”flirtsmily” efter första meningen? Jag menade det självklart som ett skämt – att jag drev med mig själv. Sorry om det missförstods!
Ps, jag njuter av fina saker och mår bra av att dricka the ur koppar för fem kronor :-). Byter gärna ut sådant i skåpen med jämna mellanrum, mitt problem med lagret består ju av hundratals plagg och möbler som hör till butiken. Inte det som jag använder privat. Två olika saker så att säga :-)
Trevlig helg!
Joanna
Ja, det är väl så man måste göra, byta ut vartefter. Jag är själv urusel på att göra mig av med saker. Därför har jag helt enkelt slutat köpa nytt om det inte är alldeles nödvändigt eller ytterst väl genomtänkt att jag ska byta ut något.
Joanna! Jag tror att det finnns flera anonyma på bloggen.
Självklart finns det många som kan använda sig av anonymousvarianten – men just denna ”anonymous” har ett återkommande IP-nummer. Man är inte så anonym som man kanske tror på internet… Bara så du vet!