Studierna

Gasen i botten (eller inte helt i botten kanske, för då hade vi åkt i 260 knyck) med Pärlan till landet efter jobbet i dag. Efter Uppsala försvann de tunga molnen och plötsligt var där en höstig isande ljusblå himmel med mjuka solstrålar. Att köra fort fort på raka breda vägar är ljuvligt. Kanske en av de sista soliga dagarna man kan köra så innan det blir frostig halka och Maggan plockas fram och Pärlan ställs av. Nåväl. Härligt till tusen var det i alla fall.

Jag ska vara här på landet ensam till på lördag då jag far hemåt för att träffa familjen igen. Flera dagar med min dator och skrivande. Och läsande. Kurserna har börjat på allvar nu och första föreläsningen är i morgon. Det känns helt fantastiskt att det är i gång. Jag är så taggad att bita tag i de första skrivuppgifterna som vi har fått, bland annat att skriva om ett barndomsminne. Spännande. Att rota bland glömda och gömda minnen :-)

Kommentera gärna!