Mot Gävle

Vaknade redan vid sju i morse. Tog mig ut på en 3-kilometersrunda och luftade lungorna. Ganska jobbigt i uppförsbackarna med tanke på förkylningen men jag slog bara av på takten och fortsatte framåt. Hade tänkt göra lite styrkeövningar också (armhävningar, situps mm) men bestämde mig för att inte gå ut för hårt. Det är trots allt bara någon dag sedan jag hade feber.

I natt vaknade jag vid tretiden och hade svårt att sova. Tänkte på min första skrivuppgift, att skriva om ett barndomsminne. Vilket skulle jag välja? Tankarna for runt i huvudet. När min hjärna väl valt vilket tillfälle jag ville skriva om. Och jag började formulera mig, insåg jag snart att det inte handlade om ett tillfälle, utan om flera ihopkokta tillfällen. Resan framåt kantades av tankar på skrubbade knän, små ponnyhästar och mormors varma famn. Och slutade med barndomsminnet som jag döpte till Yngelräddaren. Om någon tycker att det är kul att läsa mitt barndomsminne kan jag lägga upp det i bloggen, annars låter jag bli, vill inte tråka ut er i onödan.

Efter morgonpromenaden åt jag frukost och slog mig sedan ner vid köksbordet med en kopp kaffe och skrev ihop min historia om Yngelräddaren. Nu är klockan strax efter tio på torsdagsmorgonen och jag funderar på att åka till Gävle. Glömde ta med laddaren till kameran, och batteriet är heldött. Utöver att det är sjukt fint här nu på höstkanten med daggvåta äpplen i träden, skiftande färger på björkarna och annat fint att föreviga så behöver jag kameran på lördag när vi åker till Skepparholmen på lite härlig lyxweekend. Vill ju kunna bjuda på bilder därifrån, och även på Lyxkantens blogg så klart. Om jag inte fixar en laddare så hinner inte batteriet ladda sig då jag åker direkt härifrån till Skepparholmen med ett snabbt klädstopp hemma. Så jag får nog inse att det blir en tur till Gävle, trots att jag inte tänkt åka någonstans alls de här dagarna. Men måste man så måste man.

Vad gör du i dag?

Kommentera gärna!