-
Härliga vänner
Har precis blivit ensam i huset igen efter att två kära vänner från jobbet har packat sig ihop och begett sig till bilen. Jag känner mig mycket lyckligt lottad som har så fina arbetskamrater. Goda vänner är guld värt! De kom vid lunchtid med en blomsterbukett från Miggan och ett paket som de hämtat upp åt mig på syrrans jobb innehållande hela boxen med Sex in the city. Perfekt underhållning för mig med långa ensamma dagar. När vi kramats och kastat lite kärlek över varandra så åkte vi ner till Nacka strand och åt en sen lunch, en supergod rätt bestående av couscouspytt med kycklingspett och tzatziki. Både nyttigt och gott med en rejäl portion sallad till. Jag orkade inte äta upp allt, men gott var det så det räckte och blev över. Båda damerna var nöjda med maten och sedan åkte vi hem hit igen och drack kaffe och babblade på om allt och ingenting (operationen och dess efterverkningar, arbetskamraterna och senaste nytt på jobbet osv). Nu har de precis åkt. Och jag känner en stor stor tacksamhet för att de är mina vänner. För att de kom hit och hälsade på. Och för att de finns. Och för att Alma är Alma och Kjerstin är Kjerstin. Underbara människor!Kommentera gärna!
|
Publicerat: 2008-02-20 |
Författare: Joanna Hagströms |
Kommentarer: 2
-
Tacka i nattmössan?
Vad fantastiskt att det finns läsare som Lisalill i Rätan, en läsare som helt utan egen vinning gör min dag helt underbart glad. Tusen miljoners tack för den supersöta rosa mössan jag fick på posten idag. Jag blev så himla glad. Det var otroligt skönt med den visade uppskattningen. Mössan kommer väl till pass och kommer säkert användas ett bra tag till (jag är ju en frusen person), dels så är jag småtrött på min svarta mössa och sedan älskar jag verkligen rosa så det passar mig perfekt. Och till denna huvudbonad passar ju de fina vantarna jag fick av S i julklapp med hjärtan inuti handen :-) .Vill även passa på att tacka ALLA er rara, glada, fantastiska, kämpande människor som läser den här bloggen. Som orkar och vill ge glada och positiva kommentarer. NI gör mina dagar mycket lättare. Och ni ska veta att ni är extremt värdefulla för mig. Jag älskar Er!Kommentera gärna!
|
Publicerat: 2008-02-19 |
Författare: Joanna Hagströms |
Kommentarer: 15
-
Infektion
En riktigt lat och skön (och tråkig dag) har nu förflutit. Min navel har en infektion inne i naveln och runt operationsärren i naveln. Det gör inte ont, eftersom att jag inte har någon känsel fortfarande. Jag har ingen aning om hur man ska sköta en infekterad navel. Men jag försöker att ”lufta” magen så mycket som möjligt då jag märker att det ”kladdar ihop” så fort jag får på mig gördeln som täpper till. Finns det någon som vet vad man mer kan göra, eller bör göra så hör av er. Antar att jag borde ringa till avdelningen och prata med dem…
Har haft ont i huvudet idag från och till. Vet inte om det hänger ihop med att jag legat still och vilat ”för mycket” idag (det är verkligen svårt att hitta en balans) eller om det hänger ihop med gegget i naveln eller vad som är boven i dramat. Kom i alla fall ut en kort sväng på två varv runt kvarteret i väntan på att Topmodel säsong 4 skulle sätta igång. Jag blev glad när jag läste tv-tablån och såg att en ny säson av mitt nya favvoprogram skulle starta. Så kl 16 satt jag bänkad (låg bänkad i sängen utan gördel) och njöt av en timmes hög underhållning.
Matmässigt och motionsmässigt var det här inte en bra dag. Har troligtvis ätit lite för lite (2 frukostmackor, en banan, två kycklingklubbor utan skinn och en naturdietdrink på 180 kcal), och har med all säkerhet rört mig alldeles för lite. Men men, det är en ny dag i morgon. Och den dagen ser jag verkligen fram emot. För då får jag besök av saknade vänner från jobbet :-)
Kommentera gärna!
|
Publicerat: 2008-02-19 |
Författare: Joanna Hagströms |
Kommentarer: 3
-
Stegräknare
Fick frågan i en bloggkommentar i går hur många stegräknare jag har sålt. Och det är ganska många. Mycket mer än vad jag någonsin hade vågat drömma om i början. Nämligen drygt 1000 stycken, ungefär lika många till företag (ca 550) som till privatpersoner (ca 500). Det är ganska bra jobbat på 3,5 månad om jag får säga det själv :-) .
Har jag berättat hur det hela gick till att jag började sälja dem? Hur som helst så var det bara en slump och bra tajming (som med trisslotter). I slutet av oktober var jag på Hälsomässan och gled runt. På plats delades även Aftonbladets Kropp & Hälsabilaga ut, tidningen som jag var med i tillsammans med min stegräknare. S som var med mig på Mässan tyckte absolut att vi skulle visa tidningen för Omrons agentur som var på plats, och eftersom att hon var/är en tuff tjej så hängde jag på hennes tuffhet och gick coolt fram och visade dem tidningen och nämnde marknadsvärdet av produktplaceringen på ett dubbeluppslag i media som når personer med intresse för hälsa. De som stod i montern gick och hämtade Sundmeds Vd och vi språkade en stund (vid det här tillfället så gjorde jag en del reklam för en annan stegräknarförsäljare som sålde just den här produkten då jag tycker att den är så himla bra). Vd frågade mig då om inte jag skulle sälja dem själv. Jajaja sa jag och skrattade varpå han gav mig ett inköpspris, om jag ville gå hem och fundera lite. Med tanke på tidningsartikeln så ville han ge mig ett bra pris sa han. Och det gjorde han (så bra att han några dagar senare var tvungen att revidera det då han räknat fel, men i alla fall).
Efter lite tänkande så bestämde jag mig för att pröva att sälja. Jag hade ju inget att förlora på det. Så min första beställning var på hela 25 st. Jag var riktigt nervös när jag varit och hämtat mina kartonger. Jag undrade vad jag gett mig in i och hur det skulle gå. Och var skulle jag göra av 25 stegräknare om jag inte blev av med dem? Jag valde att sätta priset så lågt som möjligt för att inte priset skulle vara avgörande för om man kan skaffa sig en riktigt bra stegräknare – jag kände att mitt främsta mål var att sprida glädjen med att gå. Och om jag på det här viset kunde förbättra människors hälsa, ja då är det värt ”slitet”. Och det måste jag ändå säga, det är en mäktig känsla och tanke att över 1000 personer går runt med Livsvinsts Omron Walking Style II. Jag blir glad av den tanken!
Och se på det hela nu. 25 stycken har blivit över 1000. Och fler hoppas jag att det blir :-)
Kommentera gärna!
|
Publicerat: 2008-02-19 |
Författare: Joanna Hagströms |
Kommentarer: 11
-
Konvalescentdag
Har mått riktigt bra idag. Har endast behövt ta alvedon EN gång. Är inte det ett framsteg så säg (ordinerad 4 gånger / dygn). Sov tills jag vaknade, då var Robin fortfarande kvar hemma, trots att skolan snart skulle börja, så efter att jag jagat iväg honom med lite smågroll så åt jag frukost och sedan kröp jag tillbaka i sängen och somnade om. Sov tills mamma ringde och väckte mig. Vi babblade på i en halvtimme eller så om allt och ingenting. Har jag berättat att hon har ett katteri? Och håller på med norska skogkatter? Nåja, här är hennes hemsida i alla fall. Just nu har hon tre ljuvliga kattungar som behöver ett nytt hem :-) . Kika in och bli förälskad vetja.Väl hemma efter min 2600 steg långa promenad ner till Kaveln där sopplunch intogs så satt jag och jobbade lite med ditt och datt i Livsvinst och sedan packade jag dagens leverenser av stegräknare och satte mig och vänta på att Robin skulle komma hem. Vid halv sex hade jag fortfarande inte fått tag på honom. Och kl 18 töms brevlådan närmast oss (finns en låda som töms kl 20 men det är svårare att ”tvinga” dit honom och posta än till den närmaste lådan, i vanliga fall postar jag ju själv såklart). Så efter noga övervägande så klädde jag på mig ytterkläderna för andra gången den här dagen. Tog rullväskan med tjugotalet räknare och gav mig iväg till Ica Maxi. När jag postat så gick jag in och satte mig för att vila på en bänk. För att sedan bestämma mig för att ta en sväng in på affären och göra en äkta ”Joannamiddag” (Maria var på kurs hela kvällen). Sagt och gjort, in där och köpte en grillad kyckling, en avokado och en Philadefiaost 5% och en dinkelimpa. När jag var färdig med inköpet av de fyra varorna var jag ganska slut och slog mig ner på samma bänk igen för att samla kraft för att ta mig hela vägen hem igen. Och där blev jag sittande. Hittade ingen kraft. Den var borta. Och inte hade jag någon mobil med mig heller så jag kunde ringa efter taxi (800 meter hem?). Så när jag nästan helt gråtfärdig, en halvtimme senare, så satte sig en barnfamilj på bänken brevid med ett gallskrikande barn och som en skänk från ovan fick jag en spark i baken och kraft nog att ta mig ifrån illvrålandet. Tack för det. Familjen.
Totalt antal steg ca 6000. Lite i överkant. Igen.
Kommentera gärna!
|
Publicerat: 2008-02-18 |
Författare: Joanna Hagströms |
Kommentarer: 6


